En konstig känsla...
...har jag denna vecka.
Det känns nämligen som om den aldrig tar slut!
Igår kändes det som torsdag. 😳
Och då borde det ju vara fredag idag.
Men det är det ju inte utan bara onsdag.
Märklich!
Igår hade jag och sambon bestämt att han skulle hämta mig på jobbet eftersom vi slutar samma tid denna vecka.
Vi hade lite ärenden i stan.
Men tack och lov bara på Svågertorp.
Medan jag satt och väntade på sambon vid Triangeln var det märkbart att staden har en avsevärt höjd beredskap med anledning av spektaklet Eurovision.
Poliser och vakter syntes överallt och helikoptrar harvade runt över innerstad och Hyllieområdet.
Eller kanske över hela stan.
Det är naturligtvis bra att de har höjt beredskapen för man vet aldrig vad som kan hända i dessa vämjeliga tider.
Men istället för trygghetskänsla skapade det mer rädsla hos mig faktiskt.
Det kändes som om vad som helst hade kunnat hända och då var jag definitivt på fel plats vid fel tidpunkt.
Hujedamig!
Vid Svågertorp var det lugnare stämning och vi kunde uträtta våra ärenden i lugn och ro.
Nu är det snart avfärd igen med möte på agendan och sen hemfärd rätt snart därefter.
Måste ju förbereda mat och fixa lite för ikväll kommer näst yngsta sonen på middag och sen ska vi gå på bio.
Men mer om det i morgon!
Glad onsdag!
Det är hemskt att det ska behöva vara så. Förstår din känsla. Det ger en viss oro.
Vi har anlänt husvagnen och har det lugnt och skönt. Sånär som på alla skjutningar på skjutfältet här. Det mullrar på bra.
Glad onsdag till er också!