violacornuta.blogg.se

När jag hade min gamla blogg hade jag också en "coach" som fixade allt som hade med min blogg att göra (utseende, funktioner osv.) och fick jag något problem var det bara att kontakta henne så fixade hon. 

Jag behövde aldrig tänka själv, så att säga.

(Jodå, jag skrev mina inlägg själv. 🤪) 

 

Väldigt smidigt och rehändigt men också rätt knasigt eftersom jag ju egentligen aldrig lärde mig det riktigt tekniska med redigerare, koder och annat mög. 

 

Ända sedan jag startade den här bloggen har jag försökt lista ut hur jag skulle bädda in filmer och lägga upp i bloggen.

Jag har liksom för mig att man inte behövde ladda upp sina egna videos på Youtube först tidigare (men det kan ju vara helt fel) utan man kunde liksom "ta dem direkt från sitt fotoarkiv" och sen publicera dem på bloggen.

(Men det kan ju förvisso vara precis hur fel som helst. 😳)

 

Så jag har laddat upp och laddat upp (på Youtube alltså) men aldrig hittat mina videos igen. 

Jag vet, det låter ju heeelt befängt. Men så är det.

 

Men!

Håll i er nu!

 

I morse vaknade jag med Mr Sköldis i mina tankar. 

(Ibland vaknar jag med en låt, ibland med en mening, ibland med ett ord...men idag var det alltså Mr Sköldis. Händer detta fenomen er med eller är det bara jag "being ding"?)

 

När jag vaknar med en låt måste jag nästan genast sätta på den på Spotify och lyssna på den. 

Men i morse var det alltså Mr S som var på min hjärna.

Honom stiftade jag bekantskap med för nästan 1,5 år sen då vi var på Gran Canaria.

(Samma kväll blev det total lockdown!) 

 

Och plötsligt var det som om det bara klickade i huvet på mig och jag visste hur jag skulle göra! 

Och framförallt - jah kunde plötsligt hitta mina videos på Youtube! 

(Dock inte alla. För när jag hade lyckats hitta Mr S-filmen laddade jag från telefonen upp en ny film på Youtube men den hittar jag inte på Youtube på datorn 🤯... Men det är väl samma kanal för bövelen?!?!) 

My god! 

 

Nåväl. 

 

Här kommer alltså Mr S. 

Det är inget märkvärdigt alls men själv tycker jag att filmen är rätt häftig där han tuggar runt bland sina salladsblad. 

Kompisen fick vara med mest som en jämförelse eftersom Mr S själv var en ganska kraftig bit. 

 

 Ja, gomorron då, från min lilla förvirrade värld! 😄